Ojdå. Tänkte att jag inte skulle skriva det här hit eftersom så många av mina vänner mår dåligt för sitt utseende. Jag fattar inte vad de har för fel?! De är alla helt underbart vackra! ♥ Men egentligen känner jag igen mig.

När jag ser mig själv i spegeln kan det variera mycket vad jag tänker. Oftast faktiskt tänker jag att FYFAN! Jag har ju alldeles för: finnigt ansikte, äcklig näsa, breda axlar, pyttepyttesmå bröst som inte ens syns, (ibland faktiskt äckligt putig mage som bara hänger :(), stooooora händer, feta lår, superduperjätte breda höfter och gigantiska fötter. Jag brukar för det mesta vara nöjd med mitt hår, men ibland vägrar det absolut att hjälpa till lite, som idag på morgonen, men då som tur kan jag bara kasta upp det i en tofs. Så håret är jag oftast rätt nöjd med.

Men ibland kan jag faktiskt titta mig i spegeln och tänka: wow! Det händer absolut inte ofta. Plus att jag efter en stund typ grimaserar till spegelbilden eller märker att jag har världens största finne på näsan. Men jag tycker om att få den fiilisen, då kan jag tänka att kanske, kanske någon gång i framtiden duger jag till någon pojke.

Nåja, här fick ni höra hurdan min reaktion är. Jag vet att någon kanske säger att nånej Aino, du är vacker! Men då tänker jag faktiskt att: bara för att du är så snygg så kan du säga sådär till mig.

Nu tycker jag att ni alla fina människor ska respektera ert utseende, det finns bara en av dig. Jag ska försöka att vakna i morgon och tänka: nåja, jag ser ut så här, so what! Jag kan väl ha ett bra liv för det?! Det är skitsvårt, jag vet, men nu ska vi alla försöka! Deal?